Regeringens förslag om totalförsvaret innehåller kraftigt höjda försvarsanslag, men saknar helt satsningar på utvecklingen av kommunernas civila försvar.
Regeringens proposition Totalförsvaret 2020-2025 föreslår kraftigt höjda anslag till Försvarsmakten och stora satsningar på det civila försvaret. Regeringen vill att kommunerna ska utföra ett stort antal uppgifter kopplade till det civila försvaret, men föreslår ingen höjd ersättning direkt till kommunerna. Detta trots att Lagen om extraordinära händelser slår fast att staten är skyldig att ersätta kommunerna för arbetet med uppgifterna i lagen.
− Om krisen eller kriget kommer är vi beroende av kommunens räddningstjänst, omsorgen om äldre och funktionshindrade, kommunala skolor och förskolor för de barn vars vårdnadshavare behövs på andra uppdrag i samhället. Listan kan göras lång. Kommunerna har en central roll i det civila försvaret, säger SKR:s ordförande Anders Knape.
SKR och staten har tecknat en överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar för perioden 2018-2020, som skulle innebära ett första steg i utvecklingen av det civila försvaret. Från 2021 skulle arbetet vidareutvecklas, men regeringen väljer nu att inte prioritera några satsningar på kommunernas uppbyggnad. I dagsläget delar kommunerna på en ersättning om 100 miljoner kronor för arbetet med civilt försvar. Det innebär att en mediankommun med 16 000 invånare får cirka 200 000 kr. Utöver denna ersättning kan eventuellt vissa kommunala verksamheter komma att få ta del av sektorsvisa satsningar på bland annat dricksvattenförsörjning.
− Dessa medel räcker inte ens till att starta upp arbetet med civilt försvar, än mindre till att utveckla och förvalta det. Det är en tydlig signal från regeringen att kommunerna inte är prioriterade i arbetet med det civila försvaret, säger Anders Knape.
Totalförsvarspropositionen föreslår 450 miljoner kronor i tillskott till civilt försvar inom hälso- och sjukvården, vilket SKR välkomnar. Däremot innehåller förslaget ingen ökad finansiering för regionernas arbete utifrån uppgifterna i Lagen om extraordinära händelser. Regionerna har i dag en samlad ersättning om 30 miljoner kronor för arbetet med krisberedskap och 30 miljoner kronor för arbetet med civilt försvar. SKR bedömer att ersättningen för krisberedskap är underfinansierad med minst 100 miljoner kronor, i relation till de kostnader som regionerna har.
− Staten har höga förväntningar på regionernas krisberedskap, men man är inte villig att betala en rimlig ersättning för att regionerna ska kunna lösa sina uppgifter. SKR ser allvarligt på detta, säger Anders Knape.